Saturday, November 21, 2009

Kanske dags för att uppdatera lite.

Mycket nytt, fast jag höll på att skriva "inget nytt att rapportera om." Vilket ju inte alls är sant.

Jag har slutat på ett jobb, fått ett annat, har semester från ett tredje och vet inte vad jag ska göra på det fjärde.

...

Ska jag ta det där från början? Ok.

Sedan förra hösten jag jag jobbat för en familj varje Tisdag och Torsdag 10-16. Ibland har det varit 11-17, ibland 10-17... tja, ni förstår. Jag har iallafall jobbat för dem varje Tis/Tors, aldrig ringt in sjuk, inte tagit ledigt och så vidare. När de i somras bestämde sig för att åka på semester i fyra veckor (efter att ha sagt att de skulle vara iväg i två) och dessutom tyckte att det passade hur bra som helst att inte betala mig under de veckorna blev jag lite... tja, lite små sur och lite bitter, sisådär. Ett tag var jag ganska förbannad men det hjälper sällan i dessa situationer. För två veckor sedan kom jag till jobbet, min vana trogen, och fick reda på att de ville ta en paus på tre veckor men att de (eller, tja, de och de, mamman pratar vi om här) sedan ville att jag skulle komma tillbaka. Jag sa att det tyckte jag inte var så schyst, att säga det precis när det tydligen ska hända och inte förvarna lite så att jag kunde planera något annat. Det är ju det där med hyra, sa jag. Den ska ju betalas och det blir ju lite svårt om jag nu inte får betalt. Men det var tydligen inte snällt av mig att säga det, men utgången blev iaf att jag jobbade två veckor till och att vi nu har vår "tre veckors paus."

I går var sista dagen på dessa två veckor, och när jag gick så sa mamman att om jag fick erbjudande om annat jobb, kunde jag inte låta henne få veta det då så att hon kunde säga om hon ville behålla mig eller inte.

Ha! Det kändes ganska skönt att kunna säga "Jag har redan fått erbjudande om fast jobb, och de är villiga att planera sitt schema runt de dagar jag jobbar hos Jo. Dessutom är det 8-18 timmar mer i veckan än vad du har erbjudit mig hitills. Men, varför ringer du inte när du tänkt ut vad du behöver och vad som funkar för mig så kan vi prata mer då."

Jag tror inte vi kommer prata mer, iaf så hoppas jag på det. Varför ska jag stanna hos någon som varit en skitstövel mer än en gång och dessutom har mage att be mig säga nej till något som ger mig några tusen mer i månaden, och där de dessutom verkar trevliga? Det där med att vara trevlig och schyst gör ganska mycket om man vill att någon ska jobba för en, vet du!

Så, vad är det nu jag pratar om?

Jo, ni, jag har hittat nytt jobb! Hos en "svensk" familj! Mamman kommer från Göteborg (tror jag) och pappan är New York Italienare. De är riktigt härliga och har en liten tjej på 21 månader som är hur go som helst (men väldigt mammig). Mamman hade tidigare eget choklad bolag och pappan är advokat, och jag blev lite imponerad av några av hans klienter måste jag medge. Det har gått bra denna veckan, fast jag tror lill-tjejen undrar varför jag är där hela tiden. Som sagt, lite mammig men vilken 2 åring är inte det? Plus att de just flyttat och hennas andra barnflicka försvann i samband med det (typ) så det måste vara lite knasigt. Dessutom pratar jag ju det där konstiga språket hela tiden (hon förstår lite svensk, men svarar mest på engelska). Men det får vi jobba på!
Just nu är det upp till lilla Miss om det är så att jag verkligen får jobbet, men jag ska dit hela nästa vecka (eller kanske inte hela, men delar - Miss Moo med familj är på semester i Bahamas, så jag har några extra dagar ledigt).

Det där med Miss Moos familj var ju lite kul... jag frågade Moo om jag inte kunde få följa med, och det tyckte hon ju var en toppen ide! Och jag med, för den delen. Fast det blev ju inte så. I vilket fall som helst så har mamman, J, varit medveten om den andra knäppgökmamman, och stöttat mig i att gå vidare. Idag när jag jobbat klart fick jag lite extra eftersom de inte är här nästa vecka, och jag insåg att hon ju var tvungen att ge mig lite extra eftersom hon hållt med mig när jag klagat på den andra skatan... haha. Hon hade ju inte behövt eftersom jag vetat om att de ska iväg i några veckor, men ändå. Det skulle ju sett lite galet ut om hon hållt med mig om att de andra betedde sig illa om hon sen gjorde nästan samma sak själv (fast i mina ögon är det stor skillnad).

Mitt tredje jobb, dvs Moo&Co, är helt ok. Som sagt, ledigt nästa vecka men jag tjänar nog in skillnaden så jag oroar mig inte

Fjärde jobbat är min praktik där jag redigerar denna eländiga guide. Först skulle jag sortera i bokstavs ordning och sedan skriva in området under namnet på stället, men nu ska jag tydligen sortera efter område och sedan i bokstavsordning  innom område. Pfht. Tror jag. Jag har skrivit och frågat så att det blir rätt men inte fått något svar - om han ändrar sig igen får han ge mig de 100 dollar han lovat mig för orginal redigerigen, och sedan hitta någon annan som har lust att sitta och göra om detta om och om igen. Kul är det inte! Fast jag har lyssnat på mer musik sedan jag började jobba på detta än vad jag har på länge, så det kan ju ses som positivt.

Denna veckan har jag inte hunnit med mycket annat än att just jobba. Och "dusha" om man nu kan kalla det dush. Mer lite skvätt-och-skölj. Men så ska jag inte heller säga för ren, det blir jag. Att slutresultatet är lite halvfrusen hjärna efersom håret tvättas med iskallt vatten försöker jag att inte tänka på (djupfryst hjärna kan tydligen tänka ändå). Snart tre veckor utan varmvatten - hade ni Hässleholmare trott att jag någonsin skulle klara det? Svara nu ärligt.
Fast ikväll var jag bara så trött på det hela och tänkte att jag nog skulle uppskatta att få lite varmvatten igen. Typ.

Fy vad trött jag blev plötsligt, det är nog dags för sängen. Somnade tvärt på tåget hem idag, fast utan att trilla över som en del irriterande människor gör ibland. Sån är inte jag, nej, jag somnade ganska fint idag och satt up när jag vaknade, fast jag missat alla stopp förutom mitt...så det var ju bra. Tror inte det var så bra sömn, bara, mer lite halvt avsvimmad av utmattning, så förhoppningsvis kan jag sova länge imorgon.

TILLÄGG: Jag har läst igenom detta och ser att det finns några stavfel och så vidare, men jag hittar dem inte när jag går tillbaka för att ändra. Så jag ber om ursäkt och hoppas på överseende, och skyller på att jag inte har något svenskt ordbehandlingsprogram som kan hjälpa mig på vägen. Gonatt!

2 comments:

Sarah said...

Ja, klart att du klarar detta, du är ju viking, right? ;)

Elin said...

Usch, läser inte texter med stavfel. Vad ger det för intryck =). Nää, allvarligt talat. Skriv på. Stavfel ser inte vi andra heller.

Post a Comment