Jag vet att jag tjatar mycket om detta men det är faktiskt urjobbigt.

Först att man har så mycket saker. Det enda jag ser framför mig är dollartecken som trillar ner i en soptunna. Vad onödigt! Det mesta har jag inte använt eller ens tagit fram för att titta på på över ett år, om inte sedan jag flyttade in. Så jag vet att jag inte behöver det eller ens kommer sakna det, men det gör inte det hela lättare.

Jag tror jag måste sätta mig ner med block och penna och skriva ner. Och kanske tom lägga upp i bloggen så att ni som läser kan säga att du, det där verkar väldigt onödigt att släpa med ända från USA. Jag har börjat tänka om angående mina vin och champange glas... jo, jag tycker väldigt, väldigt mycket om dem men... vad ska jag med dem till? Jag har ju flera skåp med glas i Sverige. Men jag tycker om dem! Jaja. Jag får väl ge bort dem till någon.

Men det som är jobbigast är trots allt böcker. Det visar sig att den där påsen jag fått för mig är billig faktiskt kostar mer per lbs än vanlig post gör. Det är ju bara dumt. Och varje låda med böcker kostar runt 800 kr att skicka.... men böckerna i den är ju värda mer än det, så det där med att köpa nya går inte riktigt  jämnt ut heller.

Jag vill ha en ny hjärna, en som inte känner igen de här sakerna och kan säga att du, släng, ge bort, gör dig fri! För det är just det det handlar om egenteligen.... alla dessa saker som håller fast en.

Jag har en hel låda med pennor. Jag skämtar inte.

Varför har man så många pennor? Varför har man lagt så mycket pengar på pennor? Vilken människa kan använda alla dessa pennor?????  De där randiga överstrykningspennorna köpte jag av ren nostalgi eftersom jag hade såndana när jag var liten. Så jag köpte nog de flesta de hade så attjag skulle ha. Gissa hur ofta jag använt dem? Nä, just det.

Grejen med just den lådan är att jag visade mamma den när hon var här, inte sist men gången innan. Och hon sa flera gånger efter det "den lådan får du aldrig göra dig av med, den är härlig!" Så nu får jag ju världens kval när jag jag tänker tanken på att lämna den. Och tar jag den med mig behöver jag ju aldrig någonsin köpa en penna igen. Fast jag gör nog så att jag plockar ut dem som Miss Moo kanske kan tycka är kul (typ hälften) och sedan går igenom resten så att jag bara behåller det jag kan tänkas använda.

Ha. Det var ju en bra ide, egenteligen... för jag köpte en liten bok till Moo idag eftersom hon fyller år imorgon, en dagbok med linjerade blad eftersom hon älskar att "skriva." Så en massa, massa pennor med den blir ju bra! Jo, så gör jag.

Sen tänker jag också lite som så att de böcker jag skickar trots allt har något att ge mig. Det är sådana böcker jag skrivit arbeten om och gjort upp min egna kurs runt (den om hur Svensken beskrivs och används i Amerikansk literatur) samt böcker som jag läst mer än en gång och vet att jag kommer läsa igen. Som mina Evelyn Vaugh böcker... dem kommer jag aldrig göra mig av med.

Och sen kommer garnet. Fast där kommer jag göra som så att jag helt sonika inte tittar på det jag ger bort. Det är två lådor jag inte öppnat sedan jag flyttade hit så dem kommer jag ge till välgörenhet. Så blir det, helt enkelt.

Jag vet, jättekul att läsa! Men men. Nu är det bara kläderna kvar. Den senaste veckan har jag såklart använt sånt jag inte tagit fram på ett år, hur typiskt är inte det?! Fast jag gjorde en stor beställnig så jag kommer hålla mig mest till det, och sedan lägga till lite av det som jag vet att jag tycker om sedan innan och har använt mycket. Det som är slitet kan ju kastas och det som ar ok att ges bort kan ges bort.

Igår gick jag igenom det mesta av mitt skrivbord och rensade ut en hel del. Av tre hyllor fyllda med papper och grejs har jag bara en halv hylla kvar, och hälften av den är nyköpta saker. Så där gjorde jag stor nytta.

Och så en lite ledsam historia.... mitt skåp, som ser ut såhär:

Ser ni? Det mesta av detta kommer gå direkt i soporna eller till välgörenhet. Lite jobbigt, men jaja. En kompis kommer på Torsdag och ska plocka på sig det hon vill ha, förhoppningsvis mycket!! Hennes man kommer med så vi får seh ur mycket han låter henne ta, men förhoppningsvis ser han detta som en positiv sak och ett bra sätt att spara pengar på! Skulle kännas bra om det mesta av detta gick till ett nytt hem.

Nä, nu blir det sängen. Jo, klockan är så mycket som det säger här i inlägget, vilket ju också visar på hur upp och ner allt är just nu.